Som vanligt är alla värden bra och Kotten är där den ska, hjärtat slår också.
BM frågade om jag mådde bra.
Ja, det måste jag säga att jag gör, sa jag.
Måste? frågade hon.
Ja, jag kan faktiskt skämmas lite för att jag mår så bra.
Men men, jag får la njuta av de så länge det varar.
Kotten ligger med huvudet ner men fortfarande rörligt.
Jag undrar hur spännande det kan vara att ligga upp och ner, blir hen inte yr eller så?
Och sen att de närmsta grannarna är tarmar kan heller inte vara så exalterande.
Några gånger när jag har pruttat högt så har hela magen hoppat till.
Stackarn.
Jag hade också blivit rädd om jag var där nere!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar