Min iphone klarar vad som helst.
Jag har nästan velat droppa den från en hög balkong, ner i asfalt, för att visa alla att min iphone är grym.
Så vaknar man en dag.
Halsen är igenkorkad.
Aston vaknar tidigt.
Huvudet spränger.
Jacob tar en långpromenad så jag får sova två timmar.
Vaknar av ett sms:
"Det blir lunch hos mamma, kom när du vaknat!"
Gött, tänkte jag och drog på mig första bästa palta.
Satte mig i bilen.
Den lät som den skulle sprängas!
Jag hade aldrig hört ett sånt ljud innan.
Ringde Jacob och förklarade men han sa att det var lugnt.
Jag körde genom stan, beredd på att dö.
Jag kom fram!
Pustade ut och såg fram emot lunch.
Kliver ur bilen med iphonen i knät.
Klirr.
Allting kan gå i tu men en iphone kan gå i tusen bitar.
Vilken härlig dag.
Ps. Lunchen var jättegod och kupéfläkten på bilen är pajj. Ds.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar